mitt liv helt enkelt

Livet med en 3½åring är inte alltid så lätt, särskilt inte när han inte får som han vill... Ojoj vilket väsen det blir ibland. Denna veckan har P varit i gbg och jobbat, det märks när pappa inte är hemma vem som ger med sig när Alex vill ha något. Säger jag nej, då är det nej. Tjatar man, ja då är det fortfarande nej. Tjatar man ännu mer, och skriker, och slår omkring sig, då får man en varning och sedan blir man av med en leksak tills dagen efter. Måndag var skitjobbig, i 2 timmar höll han igång tills han insåg att jag inte gav efter. Sedan har utbrotten varit kortare och kortare. Imorrn kommer pappa hem igen.. När Alex är på dagis ska jag och pappa ha en diskussion. Om han fortsätter som han gjort, säger nej 2 ggr och sedan ger med sig, då kan han skaffa ett jobb i närheten och vara hemma på kvällarna. För jag tänker inte ge mig, gissa hur elak jag är och hur snäll pappa är i Alexanders ögon? Känns jättekul att vara den elaka hela tiden.. Jag tar hellre ett bråk nu, för jag vet att det lönar sig i längden. Ska bara få P att förstå det...


Idag har vi, som vanligt, varit i stallet. Sen har vi haft lite besök, mamma kom när vi skulle till stallet så hon följde med dit, när vi kom hem kom svärmor, svägerska och hennes dotter. Nästa gång vi var på väg till stallet kom Hanna, så hon följde med dit och sedan fick hon mat och kaka. God kaka, fast liiite väl söt..


Imorrn ska Alex till dagis för sista gången denna veckan, de ska på utflykt så vi har packat ordning lite fika som han ska ha med.Blir nog skoj.

Nu ska jag krypa ner i sängen och kika lite på tv, om jag inte somnar innan...